Det finns en utvald grupp stora lökar som vi kan använda för att göra ett djärvt uttalande i våra rabatter. De växer högt, blommar på våren eller sommaren och ger en spektakulär fokuspunkt i varje plantering som de läggs till.
Var och en av dessa dramatiska lökar utmärker sig inte bara genom blommornas ovanliga form, utan också genom de färger de introducerar. Deras exceptionella höjd gör att de kan stå ut bland närliggande perenner och buskar.
Kejsarkrona
Höjd är en relativ sak och i vårträdgården, och de flesta lökar och nyuppkomna perenner är inte mer än knähöga. Kejsarkronor är tillräckligt höga för att stå ut från sin omgivning, särskilt på grund av dess djärva bukett med dinglande klockblommor, som hålls fria från bladverket samt alla tulpaner och påskliljor som står i närheten. Fritillaria imperialis "Rubra", terrakotta och "Lutea", gul, är de mest populära, och med bra anledning. Det finns också Fritillaria 'Raddeana', en nära släkting, med sofistikerade ljusgula och gröna blommor för situationer där man vill ha något särskilt unikt.
Fritillaria persica tar dramatiken till en högre nivå. Här har vi en riktig primadonna. De styva, upprättstående blomsterstigarna reser sig högt och har upp till tjugo plommonlila klockformade blommor. De hänger nedåt och är på avstånd effektivt svarta. När de står mitt bland en massa färskt färgade vårblommor är de inget annat än spektakulära. De ger vertikala detaljer i en annars horisontell plantering.
Den vitblommiga Fritillaria persica 'Alba' är mer diskret. Formen är identisk och den uppskattas bäst när den är nära till hands. När de planteras tillsammans kommer dessa svarta och vita persiska liljor att utgöra en verkligt sofistikerad fokuspunkt var som helst i våra trädgårdar.
Prydnadslökar
Allium är välförtjänt populärt i moderna trädgårdar. Den mest välkända är Allium 'Purple Sensation' som har de karakteristiska pompombollformade lila blomhuvudena, står djärvt på styva, nakna stjälkar och som kan bli upp till en meter höga. Det är fascinerande när de planteras i grupper och reser sig upp bland perenner, de är också mycket användbara. De blommar precis i slutet av våren, då trädgården omvandlas. Vårens lökar och buskar har nått sin höjdpunkt och sommarens huvudattraktioner har ännu inte kommit igång, då är det dags för ”Allium”.
Sorter som "Ambassador" och "Gladiator", är högre växande och därför effektivare, men det är den mindre välkända "Summer Drummer" som behöver din uppmärksamhet. Den här gången har vi en ännu högre växande pompom allium som blommar mycket senare än de andra. Den kan bli mer än två meter hög och börjar blomma i slutet av juni och fram till juli. Dess blommor och efterföljande fröställningar är perfekta att lägga till i högväxande planteringar i präriestil med prydnadsgräs som Miscanthus och Panicum.
Stäpplilja
Stäpplilja (Eremurus) kallas vanligen Kleopatras nål i Holland, vilket jag tycker beskriver dem bättre. Från de brett spridda sjöstjärnformade stamknölarna uppstår kraftiga knölar med bandliknande blad tidigt på våren. På försommaren reser sig mycket höga raka blomspikar, som är täckta av smala rörformade blommor, som för vissa liknar rävens viftande svansar och för andra flaskborstar. De många blommorna öppnar sig från basen uppåt, vilket ger en lång och effektiv blomningssäsong. Efter blomningen dör blommorna snabbt, vilket gör deras placering i trädgården utmanande. Tricket med dessa verkligt spektakulära växter är att hitta en skyddad plats i trädgården, som får full sol på våren, men som döljs av närliggande perenner efter blomningen. Jag odlar mina på baksidan av en kant med stora klumpar Miscanthusgräs och Sanguisorba. Båda tar tid på sig att växa upp på våren, och når sin fulla höjd först under andra halvan av sommaren.
Den största växten av dessa häftiga växter har fått ett bra namn, Eremurus robustus. Blomstjälkarna är lätt två meter höga och bär mjuka laxrosa blommor. En aning mindre växt är Eremurus 'Romance' som har en liknande färgton. Jag tycker genast att man skulle kunna plantera båda tillsammans i grupper för att skapa en blandning av rosa nyanser och toner samt diskreta storleksvariationer. Jag gör ofta sådana här saker eftersom det ger planteringarna ett mer naturligt utseende.
Eremurus stenophylus 'Bungei' är till skillnad från de andra en mycket mindre växt. Blommorna är gula och passar perfekt ihop med försommarblommande Euphorbias. Mellan dessa två extremiteter finns ett antal andra stäppliljor som erbjuder gula och orange blomfärger för en kort, men ändå spektakulär, säsongsbetonad höjdpunkt. Jag skulle inte vara utan dem.
